Det har inte blivit så många inlägg på sistonde om livet, tankar o funderingar mm då jag valt att hålla en låg profil av diverse själ.
Men så fick jag åter igen den där frågan som dyker upp lite då och då.
Hur jag och maken har hållit kärleken vid liv i 13 år och om kärleken är lika stark fortfarande. Vad är hemligheten?
13 år har gått. Vi har upplevt och varit med om mycket under åren. Glädje, sorg, förväntan, ilska, galenskaper, resor, giftermål, husbygge, föräldrarskap mm.
Vi har hunnit byggt upp en stor umgängeskrets men också förlorat vänner samt nära och kära genom åren.
Att ha gemensamma intressen har räddat oss många gånger. Vi träffades ju på gymmet och har tränat mycket ihop och sedan har vi vår fallskärmshoppning. Jag tror inte vi flinar så mycket mot varandra som när vi svävar i det blå, kommer ner på marken och gör en high five kollar på filmen från hoppet hemma i soffan och skrattar åt våra fjantigheter.
Ett tag så höll vi på att glida ifrån varandra rejält.
När jag jobbade heltid och hade min häst att åka till varje dag.
Jag var aldrig hemma förrän tidigast halv sju-sju på kvällarna och jag började sakta inse att maken tyckte det var ganska trist att sitta och äta själv nästan varje kväll och att jag inte orkade göra något annat när jag kom hem mer än att äta och sätta mig i soffan och sedan var kvällen slut. Ja jag tyckte det var trist själv också förstås.
Att gå ner i tjänst var inte att tänka på. Vi var unga och vi hade planer på att bygga hus och att gifta oss i framtiden och ville spara ihopa en bra buffert till detta.
Jag sålde hästen efter att ha haft honom i 10 år och det var det bästa jag gjort även om det var mycket tårar och ångest i början men det öppnades upp en helt ny värld för mig och maken och så fick jag mer tid över för honom och vårt gemensamma intresse som då var styrketräning.
Jag var tvungen att offra något för att gå vidare i livet helt enkelt.
Jag vill här dela med mig av några enkla tips som har funkat för oss och som kan hjälpa en relation att hålla. Tills döden skiljer en åt eller hur var det nu? ;-)
*Ha inga hemligheter för varandra.
Vi berättar allt för varandra och har alltid gjort. Även om det hänt pinsamma saker eller vi hamnat i jobbiga situationer.
*Ha gemensam ekonomi.
För ett par år sedan när vi byggde huset så slog vi ihop våra löner till en gemensam lön, alltså in på ett gemensamt konto. Vi hade aldrig kunnat bygga vårt hus annars och att dela alla kostnader lika fanns inte på kartan då hela min lön hade gått till lån och mat och sedan hade jag isåfall fått sitta och kukilura med 0 kr i plånboken medan maken hade kunnat roa sig till max med en lön betydligt större än min och det var ju en självklarhet för honom att vi skulle kunna bygga vårt framtida hus och göra saker ihop som att resa mm så det var inget svårt beslut för honom. Och det bästa av allt. Ingen behöver hålla koll på vem som handlade mat senast ;-)
*Skaffa ett gemensamt intresse.
Träna ihop, samla på saker, dyka, klättra, djur, åka skidor....ja det finns en hel uppsjö av roliga saker.
*Ge varandra egentid.
*Gör spontana saker ihop som tex biobesök och köp den största popkornlådan som finns och dela på den(lite svårare när man har barn men vi brukar inte ha några problem att skaffa barnvakt om det skulle behövas)
*Säg att ni älskar varandra ofta.
*Skicka små gulliga sms tillvarandra.
Just nu vill maken ha en bild varje dag på sin lilla prins när han är på jobbet så det fixar jag åt honom. Ibland vill han ha en bild på sin fru och det fixar jag också till honom så klart:-)
*Gör små weekend trippar eller dagsutflykter med barn och utan barn. Har ni dålig fantasi så räcker det att åka till något mysigt café och ta en fika bara.
*Rör vid varandra mycket.
*Håll varandra i handen ute på stan(nä det är inte pinsamt fast man inte är 20 längre)
*Vårda din kropp och ditt yttre. Man behöver inte vara supervältränad och sminkad varje dag men man behöver inte gå runt i mjukisbrallor och ölmage heller och få hjärtinfarkt eller diabetes när man är 45.
Att överraska med en ny hårfärg, nya underkläder eller ny parfym kan räcka länge.
*Känn inget tvång till att ha sex varje vecka. Särskilt inte under småbarnstiden. Att röra vid varandra, pussas och kramas betyder så mycket mer än att ha två trötta guppandes kroppar mot varandra och känna det där måstet ;-)
*Skäms inte inför varandra.
Vi har inga hämningar och kan göra allt inför varandra. Inget är pinsamt.
*Har i badkar? Bada ihopa eller ta en dush tillsammans :-) Det kan man leva på länge.
*Gör er av med "gamla vänner" som ni egentligen inte har så mycket gemensamt med längre. Det tar bara en massa energi från en.
*Komplettera varandra. Man behöver inte dela lika på allt i hemmet så att båda städar lika mycket eller båda gör mat lika många gånger. Jag är bra på att fixa o dona med mat och göra fint i hemmet medan maken hatar laga mat och hellre fixar i trädgården.
*Skaffa inte barn förrän ni verkligen känner er redo och känner varandra väl även om kompisarna börjar på runda två och tre :-)
Har man nyligen träffat en partner och känner att man börjar bli till åren och tiden börjar rinna iväg så se till att prata igenom ALLT innan ni skaffar barn. Barnuppfostran, ekonomi osv.
![]() |
| Tramsa mycket och skratta mycket tillsammans. |
![]() |
| Hitta ett gemensamt intresse. |
![]() |
| 13 år sedan |
A true love story never ends.......
Kramar




Så fint och bra skrivet Maria.
SvaraRaderaDet är oftast dom små sakerna som gör det i längden.I bland är det väldigt lätt att glömma ta hand o sitt förhållande så man bara "rullar på i vardagen"
Kram
<3. Tänkvärt :-)
SvaraRaderaMycket, mycket tänkvärt. En hel del att ta till sig och bättra sig på, även för en som varit gift i snart 41 år !
SvaraRaderaKram mamma
Jättefint skrivet och jag måste bara säga att jag kan inte fatta att du är 13 år äldre än på sista bilden, du ser ju exakt likadan ut nu, dvs jättefin!!! Klem
SvaraRaderaDu har rätt i mycket. Bristen på gemensamma intressen i kombination med att jag ville göra allt och min man ingenting gjorde nog att det slutade som det gjorde.....Kram!
SvaraRaderaSå bra skrivet. Kan inte komma på nåt mer att tillägga. Vi var också tillsammans många år innan vi planera barn. Nu firar vi snart 15 år tillsammans. Vi brukar skojja om att vi aldrig skulle orka ragga/datea runt igen + att ingen annan vill ha oss heller med tanke på vår råa humor.
SvaraRaderaHa de bra, och tack för en mysig blogg!
Lotta